Lördag den 11 mars 2017 kl 17.00 i Hagagymnasiets aula är pianisten Bengt-Åke Lundin solist tillsammans med orkesterföreningen under ledning av Bengt-Åke Lindén.
Tyvärr har Teres Löf tvingats lämna återbud på grund av sjukdom.
Istället har vi lyckats engagera Bengt-Åke Lundin som pianosolist i Beethovens pianokonsert nr 5, Kejsarkonserten. Han hör till den svenska eliten av pianister och har framträtt som solist med många orkestrar både i Sverige och utomlands. Han har givit pianoaftnar i USA, Tyskland, England, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz, Österrike, Grekland, Estland, Egypten och Kina. Det är inte första gången han gästar Borlänge. Vi ett flertal tillfällen har han framträtt i kammarmusikens regi både i egen pianoafton samt som ackompanjatör till sångare och instrumentalister men inte tidigare med orkesterföreningen. Vi ser verkligen fram emot hans besök. (Fotograf Mats Bäcker)
Först på programmet står två satser ur Suite för stor orkester av Helena Munktell (1852-1919).
Först under senare år har hennes orkesterverk rönt större uppmärksamhet inte minst för att några av dem spelats in på skiva med Gävle symfoniorkester under ledning av Tobias Ringborg.
Helan Munktell föddes och växte upp i Grycksbo där hennes far Henrik Munktell var bruksägare men också ansedd som en duktig pianist och befrämjare av Falu musiksällskap. Hans musikaliska dotter fick studera i Stockholm för lärare som Johan Lindegren och Ludvig Norman. Hon kom så småningom till Paris där hon vistades långa perioder och studerade för Benjamin Godard och Vinent d’Indy. Hon inspirerades av fransk nyromantik vilket var en av orsakerna till att få av hennes verk framfördes i Sverige. Däremot blev många uppförda i Paris. Bland hennes orkesterverk kan nämnas Bränningar, Dalsvit och Valborgsmässoeld. Suite för stor orkester komponerades 1895.
1915 blev hon invald i Kungliga Musikaliska akademien och när Föreningen svenska tonsättare
bildades 1918 var hon en av medlemmarna.
Före paus spelas också Schubert märkliga symfoni i h-moll – den ofullbordade. Första satsen må nog vara en av musikhistoriens mest kända symfonisatser. Här ligger en oro och mystik under ytan
som understundom blossar upp i dramatiska utbrott. Göran Greider går så långt i sin analys av verket att han kallar den för Schuberts självmordsförsöksmusik. I alla fall är det musik som är helt väsensskild från vad man vanligen förknippar med Franz Schubert.
Efter paus kommer då Beethovens Kejsarkonsert komponerad 1808-09 och uruppförd i Gewandhaus, Leipzig 1811, men inte av Beethoven själv utan med Friedrich Schneider som solist. Namnet Kejsarkonserten härrörde inte från Beethoven själv utan syftar på den majestätiska första satsen. Musiken är kraftfull och drivande och spänningsfylld.
Andra satsen är stilla, inåtvänd och koralartad medan finalen i rondoform innehåller jublande fanfarer, dansanta moment och stora kontraster.
Christer Paulsson
Program för spelåret 2023/24: